Försoning

Jag fick ett litet kit med olika kolpennor i julklapp av mina underbara kollegor. Det jag minns av kol var från gymnasiet då jag kämpade med skolans kladdiga kolkritor och mest tyckte att svärtan fastnade överallt förutom på papperet där jag ville ha det. Lade man en arm eller hand fel så var det kört. 
 
Men i det här kittet finns allt från de grövsta kritorna till finare pennor, så jag har med stor entusiasm påbörjat min försoning med tekniken. Och det går riktigt bra, det är riktigt roligt! 
 
 
Av min syster fick jag akvarellfärger i julklapp, också någonting jag har tänkt att jag ska försonas med. Akvarell har aldrig varit min favorit, men det beror främst på att jag aldrig har lärt mig att bemästra det. Och varför inte se det som en utmaning, jag kanske kan komma att älska det också?