Horse och tjusningen med talböcker

Har tillslut förstått tjusningen med talböcker. Jag är ju en sån där som verkligen älskar att läsa böcker. Och helst ska det vara en fysisk bok som man kan hålla i handen och bläddra i. Men när livet innebär en fullspäckad kalender och ett rastlöst sinne så är det som om jag aldrig riktigt kan motivera den tiden, eftersom jag måste pausa från allting annat som behöver göras. Men med en talbok kan man ju faktiskt göra mer än bara dricka te eller kaffe. Jag provar på storytel, lyssnar på Vargattacken av Lars Berge och spacklar ena väggen i tvrummet. Två flugor i en smäll!
 
Jag kan också plöja böcker och teckna samtidigt, vilket är en sån fantastisk grej att jag inte fattar att jag inte fått tanken tidigare. Så ikväll växte en häst fram under spetsen på pennan, samtidigt som spännande berättelser flödade ut i rummet. Jag har en försiktig känsla av att det här kan öppna några dörrar till en ökad kreativitet.