Natt på akuten och livet i väntan på

Natten har tillbringats på akuten, då Mikael känt huvudvärk och yrsel i ett par dagar, och med tanke på hjärnblödningen måste man ju kolla upp det hela. Allting slutade lyckligt, ett halvt dygn och flera vetenskapliga tidskrifter senare. De tog prover, testade hans förmågor, och skickade in honom i en magnetröntgenkamera. Ingenting ändrat i huvudet. 
 
Det är en lättnad, även om vi förstås är trötta ikväll. Livet i övrigt flyter på, jag målar, läser umgås med hundarna och jobbar med den nya webshopen, men allting har stannat upp i en i-väntan-på-paus. Vi väntar på att öppenvårdsrehabiliteringen för Mikaels del ska dra igång, vi väntar på att han ska få behandling på karolinska mot det missbildade blodkärlet i huvudet. Vi väntar på bostadsanpassningar och besked om rehabilitering i Stockholm.
 
Och jag väntar på att tillvaron ska stabilisera sig, att jag ska få tillräckligt med ork att ta tag i mina planer och mina drömmar om framtiden. Vi väntar båda på att få tillbaka någon slags normal tillvaro. Och framför allt så väntar vi på att livet ska börja bli roligt igen.